STICK TO YOUR GUNS // DEEZ NUTS // TRASH TALK // BEING AS AN OCEAN

2015-04-28 - 11:06:00

Idag är det dags för spelning, livefoto och intervjuer igen! Det är kanske inte riktigt den musiken jag lyssnar på dagligen men både Stick To Your Guns och Deez Nuts har jag sett innan och båda banden är  bra live! Trash Talk vet jag inte så mycket om men Being As An Ocean har jag hört gott om. Ser fram mot kvällen!
 

Musik / 0 kommentarer - direktlänk


AMSTERDAM // HIPPIE MARKET, PANCAKES & RED LIGHT DISTRICT

2015-04-27 - 14:48:42

När Heidi hade lämnat mig och Angela ensamma i Amsterdam ägnade vi oss lite åt sådant som andra Amsterdambor gör; vi gick till Hippie Market i industriområdet, åt pannkakor, kollade in Van Goghs museeum och spanade in Red Light District. Ja, okej, det sistnämnda är kanske inte typiskt för folk som bor i Amsterdam. Det verkade faktiskt vara BARA turister där.

Red Light District på dagen och natten ser ut som två olika ställen. På dagen är det främst äldre och överviktiga prostituerade som sitter i sina små fönster, medan på kvällen ser alla brudar ut som porrskådisar. Fulla och drogade porrskådisar, skulle jag vilja påstå. Jag vet inte om det är för att jag är kvinna eller för att jag tycker bara det är så jävla hemskt att någon faktiskt väljer att sälja sin kropp men jag vantrivdes där, även fast området verkar (konstigt nog) säkert. Till det bidrog alla äckliga, höga och packade turister och alla höga och fulla prostutuerade som tryckte upp sina rumpor mot fönstren och knackade så folk skulle kolla... Och deras blick som sökte sig bort direkt när de såg mig och Angela. Säg vad ni vill, det finns kanske någon prostituerad som tycker om sitt jobb på riktigt, men de flesta av dem vill inte vara där. Skulle de vilja det skulle de vara nyktra och de skulle inte skämmas när de såg två tjejer gå förbi. Jag tycker att det är en hemsk bransch och jag stödjer inte prostitution. Jag tycker synd om kvinnorna och jag äcklas av männen som köper deras tjänster!

Men nu om något roligare; mat och van Gogh! 
Amsterdam har många små gulkorn när det kommer till mat. De har bra hak med hamburgare och snabbare mat och självklart deras ökända pannkakor som man kan äta både som söt frukost och matigare brunch. Jag och Angela åt självklart den söta varianten innan vi drog vidare till Vincent van Goghs museeum. Van Gogh är en av mina favoritmålare, även fast många av hans verk är dystra och hans hemska död ger mig ångest. Ändå var han en förebild i livet på ett sätt. Ja visst, han led av någon psykisksjukdom, kände sig ensam och blev aldrig lycklig... MEN han påbörjade sin karriär mycket senare än de flesta och blev faktiskt riktigt duktig och till slut känd. Självklart, så som de flesta målare, blev han inte direkt uppskattad under sin livstid men han har efterlämnat något som flera generationer efter honom beundrar. Det enda som gör mig lite ledsen är att jag inte fick se min favoritmålning De sterrennacht, som tydligen är permanent utställd i NY.
 
Hippie Market är en marknad för alla hipsters i Amsterdam. Och sådana finns det många av där kan jag lova! Det är en rolig tillställning med mat, dricka och sist men inte minst: fynd! Vill man så kan man även fotografera sig, klippa sig och få massage där, haha. Perfekt eller hur? Jag blev helt kär i några saker där men självklart var det stora grejer (som t.ex. graverad skalle) som jag inte kunde ta med mig hem, så det blev ingen shopping för mig!
Efteråt cyklade vi till Bazar, en gammal moské som är omgjord till restaurang! Vi fikade dock bara och åt istället en riktigt god burgare på ett litet ställe nära Angelas lägenhet, haha.
 
 

Resor / 1 kommentarer - direktlänk


THE BABADOOK

2015-04-26 - 11:04:00

Någonting jag och Sanna brukar göra ihop är att kolla på skräckfilmer. Vi båda älskar att pina oss sjävla med läskiga och äckliga filmer, samtidigt som vi inte vågar kolla på det ensamma. På senaste tiden försökte vi hitta en ny bra skräckis men varenda en vi såg blev vi besvikna på, tills vi hittade The Babadook. 
 
Det skriker ångest och sorg över hela filmen. En ensamstående mamma försöker leva med sin stökiga lilla son. Hennes man dog i en bilolycka när de var på väg till BBn och flera år efter återupplever hon fortfarande den kvällen i sina drömmar. Hon var tidigare en barnboksförfattare, men nu jobbar hon på vårdhem med dementa pansionärer. Hennes syster orkar inte med hennes sorg och den agressiva sonen. Pojken och mamman blir alltmer utstötta, det är bara den snälla grannen som fortfarande verkar bry sig. En kväll hittar pojken en makaber pop-up-barnbok om varelsen The Babadook. Det är då konstiga saker börjar hända.

The Babadook är tydligt influerad av The Shining, som är min favorit skräckfilm genom tiderna. Ibland kan jag bli irriterad på hur manusförfattare kopierar skamlöst de bästa delar av Stanley Kubricks film, men här lyckades man ändå göra det snyggt. Få skådespelare, en mamma som antingen är besatt eller psykiskt sjuk och det mesta utspelar sig i det stora victorianska huset. Man sitter spänd med kalla kårar under hela filmen även fast många scenen är tagna i dagsljus. Man blir dränkt i riktigt obehaglig känsla där man undrar vad som egentligen är på riktigt och vad som utspelas i mammas och sonens huvud. Jag rekommenderar den till er som älskar psykologiska skräckfilmer!
 

Film / TV / Böcker / 1 kommentarer - direktlänk


SCI-FI CONVENTION

2015-04-25 - 20:50:00

Jag brukar säga att "Jag är ingen nörd men...". Sanningen är att jag brukar ändå ha koll på det mesta inom sci-fi, fantasy och superhjälte-scenen. Jag skulle dock vilja påstå att jag är lite mer slappt allmänbildad vad gäller ämnet än extremt insöad. Så jag kan inte allt om allting eller allt om någon specifik hjälte MEN jag kan lite om allt... Om ni förstår vad jag menar, haha. 
 
Därför var det roligt för mig att vara med och jobba på Sci-fi mässan! Jag och Sanna gick runt och kollade på alla kändisar, tog bidler på cosplayers och gissade vilka de var. Okej, det var främst jag... Hon kände igen Stormtroopers i alla fall, så helt lost var hon inte! 
 
Sam J. Jones (Flash Gordon) kom förbi oss och hälsade också, mycket trevlig var han! 
 
Ledsen Wall-E :(






Tog en smygbild på Robert Patrick (The X-files, Terminator 2)...
...och Jose Cantillo (The Walking Dead, Sons of Anarchy, Chappie)


Alltså... Den här bilden, no words needed, haha!

Intervjuer / Andra jobb / 2 kommentarer - direktlänk


RAE SREMMURD // SAY WHAT?!

2015-04-24 - 22:34:42

Ibland hittar jag ett band eller en artist som jag egentligen känner att jag borde ogilla men som lyckas få mig att digga musiken trots allt. Exakt så är det med Rae Sremmurd (och nej, det är inte för att det är hiphop, det lyssnar jag på!). Första gången jag lyssnade på deras låt No Type tänkte jag bara "Vad fan är det för skit?", haha. Men det tog inte lång tid innan jag började digga det bröderna gör och jag är fast nu. This Could Be Us, No Type och Safe Sex Pay Checks är mina favoriter från deras skiva SremmLife.
 

Musik / 1 kommentarer - direktlänk


I'M SO FLY... OR AM I?

2015-04-23 - 18:16:16

Från fransjacka och hatt till bomberjacka och keps, det är lite så det ser ut hos mig! Ibland vill jag vara cool och avslappnad, ibland vill jag vara tjejig och mystisk och ibland vill jag bara vara smoking hot... kan man inte bestämma sig så är det ju bara att blanda olika stilar, right?! Det viktigaste är ju att kunna ha på sig kläder man trivs i.

Vissa dagar kan jag känna sig som snyggaste personen vid liv för att sedan någon dag senare känna att jag är så ful att jag helst vill gömma mig hemma och aldrig komma ut. Tjejer brukar vara rätt så öppna när det kommer till det här ämnet så jag vet att ALLA mina tjejkompisar känner så då och då. Så jag är inte konstig i alla fall, haha! Däremot har jag faktiskt aldrig hört någon av mina killkompisar berätta att han brukar känna så. Är det här bara är en tjej-grej eller är vi bara duktigare på att berätta om det till andra? 
 
Ooops, bliden blev visst gigantisk... Oh, well! Haha

About me / 4 kommentarer - direktlänk


L.A. DREAMS // SO CLOSE, YET SO FAR

2015-04-22 - 18:36:41

Imorgon åker en större grupp av mina vänner till L.A. och jag skulle egentligen med. Men det blev som det blev och det slutade med att jag hänger inte med den här gången. Snacka om att jag är både avis och besviken!!! De ska inte bara se staden utan även dra till en av de största musikmässor (MUSEXPO) och spela där... ååååh, seriöst tyck synd om mig! Jag har dränkt mig i självömkan de senasta dagarna men det räcker inte. Nu vill jag att fler ska tycka synd om mig, haha!
 
Nej okej, skämt åsido! Även fast det är trisst för mig så hoppas jag att den här resan kommer gå som planerat, mycket som står på spel för dem! Själv får jag väl åka dit någon annan gång helt enkelt. Istället ska jag jobba och dra på en spelning de dagar dem är borta. Det blir både intervjuer och livefoto, jag får nöja mig med det istället!
 
 

Bilder / Video på mig / 3 kommentarer - direktlänk


Ut med det gamla in med det nya!

2015-04-21 - 15:25:00

Det tog ett tag för mig att fixa till headern så det skulle se bra ut... Några dagar för att vara ärlig, haha. HTML-koder och liknande är inte riktigt min grej egentligen, jag var tvungen att ändra höjd osv så det blev lite extra krångligt för mig som fattar nada. MEN som ni ser så lyckades jag till slut! Nu är jag i alla fall supernöjd att den gamla bilden är borta. Ut med det gamla och in med det nya!
Jag är dock inte helt klar här än. Förutom headern måste jag även fixa med alla bilder i rutan till höger, men det tar jag någon annan gång!
 
Bye bye old header and..
...Hello new header!
 

About me / 3 kommentarer - direktlänk


GANGLAND // SJUK ROMANTISERING PÅ TV

2015-04-21 - 00:29:00

Sons of Anarchy är en tv-serie som jag, och många andra, följde ända till slutet. Och hur många tjejer har inte suktat en eller två gånger efter Jax, den tuffa och missförstådda killen som ville så väl (egentligen)?
Ja, för det är så många ser honom. Egentligen var Jax en mördare som ibland ångrade att han hade dödat någon, men oftast tyckte han att han gjorde rätt. En gängkille som dödade många av sina nära och andra fick han mördade på grund av hans farliga liv. Men allt det romantiserades i tv-serien och det fanns alltid någon förklaring till varför han är så förstörd och varför han "måste" agera så som han gör. Det sjuka är att vi faller för det, vi känner med karaktärerna. Vi känner med mördarna som säljer både droger och vapen. 
 
Idag när jag umgicks med Miki bläddrade vi fram ett program som heter Gangland (Gatugängens inre krets heter den i Sverige) och så fort jag såg att det handlar om MC-gäng fastnade jag. Jag hade ju sett Sons of Anarchy och ville se hur de riktiga tuffa gäng fungerar. Var verkligheten lik serien? Nej, den var tusen gånger värre. De romantiserade morden i serien var en verklighet. Där satt två föredetta medlemmar från The Pagans och stoltserade om hur de sköt en maffiakille mitt på gatan i Philadeplhia, framför ögonvittnen och polisen. Hur de inte behövde någon anledning för att skjuta och slå ihjäl människor. Hur de kokade meth, hur de sålde den och hur de använde sig av den själva. Hur kvinnor var deras ägodelar som de fick göra hur de ville med och ge bort de till andra om de kände för det. Hur en jacka och motorcykel var viktigare än deras familjer.

Plötsligt blev den här Jax verklighet, det var egentligen bara hans nam som ändrades. Och i verkligheten bryr jag mig inte om han hade någon anledning till att döda någon eller inte. I verkligheten är hans lojalitet till klubben inte beundransvärd. Nej, den är sjuk. Att ta en order på att man ska mörda någon, utan att ens fråga varför, är vidrigt. I verkligheten är det inte "fint" att en MC-knutte hittar sin old lady, för att de är bara deras ägodelar. Ägodelar som är mindre värda än en jävla motorcykel. I verkligheten är offren inte skådisar, utan blodiga offer som ligger sönderslagna på bargolvet (ja, de visade det i programmet). 
Hur sjuka är vi egentligen som romantiserar sådant på tv och sedan undrar varför vi blir mer och mer avtrubbade?
 
 

Gosia tycker till / 2 kommentarer - direktlänk


Sarah, Tobbe och Åke

2015-04-19 - 18:16:00

Idag har jag fotat min höggravida vännina Sarah och hennes man Tobbe. Det var helt ny erfarenhet för oss tre, haha. I magen ligger lilla Åke som planeras komma ut om tre dagar!
 
 

Intervjuer / Andra jobb / 4 kommentarer - direktlänk